"Vågspel" av Ann Rosman

Författare: Ann Rosman
Titel: Vågspel
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 460
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Karin Adler 6
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: (original) 2016 (min) 2016
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 3 februari 2019




Första meningen: Kommendörkapten Herbert Savill stod på HMS Hampshire och parerade sjöhävningen i Pentlandsundet.

Baksidetext
Den 5 juni 1916 förliser det brittiska krigsfartyget HMS Hampshire utanför Orkneyöarna. Med sig till havsbotten tar det 700 man inklusive krigsministern Lord Kitchener. Första världskriget pågår och enligt ryktet var fartyget på väg med dyrbar last till Ryssland när det gick på en tysk mina. Många är dykarna som med livet som insats försökt finna och bärga Hampshires mytomspunna skatt.

Nästan hundra år senare hittas en segelbåt drivande utanför samma kust. På däck finner man blod och andra spår efter slagsmål. Båten tillhör Bo Stenman, pensionerad dykare hemmahörande i Marstrand. När det står klart att det var Bo själv som seglat båten beger sig kriminalinspektör Karin Adler och hennes kollega Folke till Orkney för att bistå polisen i utredningen. En kropp hittas och ytterligare en båt, och i jakten efter svar på vad som hänt blir kopplingarna mellan den försvunne Bo och det för länge sedan förlista fartyget allt starkare. En dykexpedition vid vraket på sjuttiotalet höll på att sluta i katastrof och av någon anledning har Bo Stenman gjort sig ovän med många av sina tidigare dykarkollegor.

Min kommentar
När jag läste förra delen i den här serien trodde jag aldrig att det skulle dröja drygt tre år innan jag läste nästa del. Jag har ju tyckt väldigt mycket om alla böckerna. Efter att jag upptäckte att en ny del är på gång (planerad i oktober) så tyckte jag att det kunde vara lämpligt att läsa ikapp.

Att läsa Ann Rosman är, för mig, lite som när jag läser Peter May. Jag känner mig trygg, omhändertagen. Mestadels beror det nog på miljöerna som alltid är kustnära. När jag hör havets brus, känner blåsten kring huvudet och tittar ut över karga klippor mot en horisont som aldrig bryts så blir jag lugn.

Karin Adler, som man väl får betrakta som huvudperson, är egentligen inte speciellt sympatisk. Hon är väldigt snabb med att döma folk(e), lite nedlåtande och väldigt mycket för mycket "mitt sätt eller fel sätt". Alltså väldigt mänsklig, speciellt som hon ju faktiskt har levt ensam och gjort precis som hon vill i många år. Något jag lätt kan relatera till är hennes kärlek till havet. Vilket får mig att tänka på det fantastiska citatet först i boken: Botemedlet mot allt är saltvatten - svett, tårar eller havet. Något som tydligen Karen Blixen har sagt.

Temat i den här boken är dykning i allmänhet och dykning på skeppsvrak i synnerhet och jag får en nästan obetvinglig lust att googla. Jag kan känna Ann Rosmans entusiasm och glädje över att dela med sig av all sin kunskap, men allt man researchar fram behöver faktiskt inte vara med. Det blir ibland för mycket detaljer som drar ner tempot och som får mig att nästan tappa intresset. Då har ändå redaktörer strukit en hel del om jag har förstått det rätt.

Den så kallade historiska tråden är inte alls vad jag förväntar mig. Förutom en sorts prolog där själva skeppet sjunker, 1916, så utspelar den sig 1977. För mig är det nutid. Jag har också problem med tidslinjen eftersom då och nu handlar om samma personer, bara vid olika tidpunkter, och jag blir ganska splittrad när nutiden innehåller tillbakablickar.

Miljön är helt fantastisk. Orkneyöarna låter som något jag vill besöka. Allt kryddas med en härlig nypa folklore och mystik. Mina favoritpassager i boken är när de befinner sig i ett långhus där Morag är i fokus.

Nu ser jag väldigt mycket fram emot Marvatten, där vi verkar återvända till Marstrand.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 3,28 i genomsnitt (beräknat på 155 betyg).
Jag ger den 3,5.

Boken är

Tråkig		Spännande
Förutsägbar		Klurig
Långsam		Tempofylld
Ordbajsig		Fåordig
Mysig		Suggestiv
Måbrabok		Tankeväckande
Rörig		Genomtänkt
Sorglig		Rolig

Andra som bloggat om Vågspel: Johannas deckarhörna, Bibliotekskatten och och dagarna går.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.