onsdag 6 mars 2013

"Änglavakter" av Kristina Ohlsson

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 482
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: Fredrika Bergman 3
Förlag: Piratförlaget
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2011
Format: Inbunden
Källa: Bokhylla
Utläst: 20 februari 2013






Första meningen: När filmen börjar har hon ingen aning om vad hon ska få se.

Baksidetext
En ung kvinna hittas styckad och begravd i ett skogsparti i Midsommarkransen utanför Stockholm. Hon identifieras som Rebecca Trolle, en student som varit försvunnen i två år.

Medan Alex Recht och hans utredningsgrupp försöker förstå varför Rebecca gick ett så våldsamt öde till mötes, görs fler fynd på brottsplatsen. Den rymmer hemligheter som visar sig vara flera decennier gamla. Någon har vid upprepade tillfällen återvänt till skogen för att dölja sina offer för omvärlden.

På ett ålderdomshem sitter en stum barnboksförfattarinna. Om och om igen dyker hennes namn upp i polisutredningen kring morden i Midsommarkransen, men hon sluter sig i sin tystnad.

Spåren leder till den mörkaste av sanningar och obönhörligen dras både Fredrika Bergman och Peder Rydh in i historien kring graven och den döda studenten. Fredrika ställs inför ett svårt dilemma när hennes älskade Spencers namn dyker upp i utredningen. Är det verkligen möjligt att han är en del av gåtans lösning? Och vilken roll spelar egentligen den stumma författarinnan? Med en stark undergångston närmar sig utredningsgruppen fallets upplösning och till sist kvarstår bara en fråga att besvara: Vems tur är det att läggas i graven då mördaren återigen beger sig till Midsommarkransen?

Min kommentar
Det här är den tredje boken om Fredrika Bergman och hennes kollegor och det är fortfarande spännande, ovisst och en hel del runt omkring. Den här gången kanske lite väl mycket privata trådar in i fallet och kanske liiiite väl många sammanträffanden när i stort sett hela utredningsgruppen blir inblandad på ett personligt plan. Det känns dessvärre inte helt trovärdigt.

Trots detta lilla aber så är det otroligt spännande och det är svårt att lägga ifrån sig den. Jag måste ju få veta hur allt hänger ihop. Hela grunden till historien är egentligen rykten som skapades om en ensamstående mor på 60-70-talet, eller ja, nästan i alla fall. Själva grunden är ju ett brott, men ryktena är liksom det som gör att allt hänger ihop och anledningen till att mycket går som det går.

Det är en faslig massa människor inblandade, men eftersom det är tredje boken så känner man ju i alla fall till poliserna och deras relationer. Då blir det betydligt lättare att ha koll på alla de andra. En del känns lite krystade, liksom en del trådar som går åt olika håll, nästan som att det är meningen att man ska tro fel saker. Det är också något med upplösningen, inklusive alla motiv, som gör att jag inte blir riktigt nöjd. Det känns som att något fattas, vad vet jag inte, eller så beror det bara på att historien är så fantastisk att man har svårt att tro på den.

Fredrika Bergman är inte speciellt social av sig, men kan man verkligen vara så privat att kollegorna inte ens vet vad ens sambo/pojkvän/man heter, efter så många år? Själv tycker jag man vet nästan allt om de man jobbar med, till och med vad hunden heter, när man jobbat ihop ett par år. Nåväl, jag tänker inte fundera mer på det här, det är säkert fullt möjligt detta också. Överhuvudtaget tycker jag att karaktärerna är trovärdiga, de har både bra och dåliga sidor och kämpar med sådant som de flesta av oss tampas med; sorg, glädje, relationer, dåligt samvete för att man inte har tid med nära och kära och så vidare.

Och så har vi lite spoilers, en del gjorde mig så upprörd eller undrande att jag inte kan låta bli. Markera texten om du läst boken eller helt enkelt inte bryr dig om spoilers.

Varför i hela friden tar man livet av Peders bror? Nej, så kan man ju inte göra. Fy. Och den där Valter Lund/Johan Aldrin. Hur kommer det sig egentligen att inga efterforskningar görs när Valter Lunds morbror inte känner igen honom? Nog för att morbror är gammal och senil nu, men från början kan han inte ha varit så förvirrad. Det är ju lätt att kolla om någon är den han/hon påstår sig vara.

Nästa bok, Paradisoffer, finns redan i hyllan och jag får väl läsa den snart för i april kommer femte delen, Davidsstjärnor.

Boktipsets estimerade betyg var 4.0. Jag ger den 4.0.


Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Änglavakter: Lotten, boktok73 och Eli.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.

6 kommentarer:

  1. Jag längtar massor tills Davidsstjärnor kommer ut :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den kommer alldeles säkert att hamna i min bokhylla strax efter utgivningen :)

      Radera
  2. Paradisoffer tyckte jag inte var så bra,hoppas Davidsjärnor är bättre
    Mia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Flygplan har en alldeles speciell lockelse för mig, så jag hoppas jag tycker den är bra.

      Radera
  3. Tycker det liknar lite vad jag tyckte om boken ;-)
    Ser också fram mot Davidsstjärnor ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förvånande ;) Hon har ju en hög lägstanivå, Kristina Ohlsson.

      Radera