"Hälsning från de döda" av Stuart MacBride

Författare: Stuart MacBride
Titel: Häslning från de döda
Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 415
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Birthdays for the dead
Översättare: Mia Kjellsdotter Karlsson
Serie: Ash Henderson 1
Förlag: HarperCollins Nordic
Utgivningsår: (original) 2012 (min) 2015
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 6 september 2016




Första meningen: En blixt.

Baksidetext
Medierna kallar honom Födelsedagsfiraren. Han har kidnappat flickor i många år, alltid när de ska fylla tretton. Han skickar alltid födelsedagskort till deras familjer som visar hur han långsamt torterar flickorna till döds.

För fem år sedan försvann kriminalinspektör Ash Hendersons dotter Rebecka. Ett år senare kom det första kortet en polaroidbild av flickan fastbunden vid en stol. Därefter ett nytt kort varje år, det ena värre än det andra. Men Ash har aldrig berättat för någon om dessa födelsedagskort. För om sanningen kommer fram lyfts han bort från utredningen, och då kan han inte ge Rebeckas mördare vad han förtjänar.

Min kommentar
Jag har många gånger sett namnet Stuart MacBride bland bokbloggarna, men tyvärr så verkar hans första serie vara helt omöjligt att hitta. Därför blev jag väldigt glad när jag såg att första boken i en annan serie skulle släppas på svenska. Det har dröjt lite med läsningen, men nu är min första Stuart MacBride läst.

Vi befinner oss i Skottland och miljön är väldigt dyster, som det ju brukar vara i Skottland. Och då menar jag inte bara vädret, utan för det mesta rör vi oss i områden som är mindre lyckligt lottade, om man säger så. Tyvärr så får jag ingen egentlig känsla av var jag befinner mig, det kunde ha varit var som helst. En liten avstickare till Shetlandsöarna hinns med också.

Språket är väldigt speciellt, det är väldigt många läten, som nnnn, fnnn, brrkn, mmmmmnnnffff, fmmmmmmnnnfff, öh, gah, uh och också avbrutna meningar. Det kan man tycka vad man vill om, men det förstärker historien och karaktärerna i det här fallet.

Berättelsen är i jag-form och berättaren är polisen Ash Henderson. Han är extremt klyschig, men vriden några extra varv. Han är en riktig skitstövel och faktiskt motsatsen till vad en polis borde vara. Ash bestämmer sig, på ganska vaga grunder, för vem som är skyldig och slår nästan ihjäl den för att i nästa ögonblick upptäcka att den är oskyldig. Till i alla fall det brottet. Detta upprepas sedan flera gånger. Han borde verkligen öva upp sin impulskontroll. Ash är så osannolik och orimlig att jag nästan blir förbannad, vilket kanske är tur. Annars hade nog mitt hjärta brustit. Är det inte ovanligt mycket elände som drabbar honom? Var det verkligen nödvändigt att [spoiler] ta död på Ashs båda döttrar och till och med hans bror[/spoiler]?

Det är en förfärlig massa människor med i den här boken, något som verkar vara vanligt i brittiska deckare. Poliserna är nästan lika många som icke-poliserna och precis som brukligt så har jag väldigt svårt för den brittiska hierarkin. Hälften av poliserna verkar vara något slags chef. Min favoritkaraktär är dock inte polis, hon är rättspsykolog (profilerare) och det är inget tvivel om att hon har något slags diagnos. Doktor Alice McDonald är härligt annorlunda.

Början är väldigt rörig och det känns som att jag kastas rätt in i en historia som har pågått ett bra tag. Vilket ju faktiskt är fallet. Tyvärr staplas frågorna på hög ett tag. Vem är Ethan Baxter? Varför är Ash skyldig så mycket pengar? Vem är Philip Skinner? Namn och information som bara nämns i förbigående och som man får vänta länge på en förklaring på. Även om det retar mig så gillar jag det, man får ju veta till slut.

Alltihop fullkomligt osar av ondska och det är ett väldigt frossande i våld och ond bråd död. Death rate ligger inte långt efter en Quentin Tarantino-film. Allt detaljerat beskrivet. Det finns också otaliga (ovidkommande) historier, som ju givetvis är där för att kollra bort läsaren och göra det svårt att gissa den skyldige. För mig blir det bara lite långrandigt och mot slutet tröttnar jag ganska rejält på alla återvändsgränder. Jag kan ju inte heller låta bli att fundera över hur de kunde undgå att hitta [spoiler]Frank McKenzie. De gick ju igenom alla hus som hade tillgång till parken[/spoiler].

Korrekturläsningen var ganska dålig och det var en hel del fel, bland annat ett av den typ som stör mig allra mest. En av karaktärerna byter plötsligt namn.

Efter att ha läst ut den kände jag att jag trots allt ville följa Ash Henderson och se hur han artar sig. Till min stora glädje såg jag att andra delen ska komma i oktober.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 2,1 och genomsnittet 2,92 (beräknat på 13 betyg).
På Goodreads hade den 3,78 i genomsnitt (beräknat på 2 495 betyg).
Jag ger den 4,0

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Hälsning från de döda: Boklysten, Bokraden och PocketBlogg.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.