onsdag 20 maj 2015

"Kvinnan på tåget" av Paula Hawkins

Genre: Thriller
Antal sidor: 396
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The girl on the train
Översättare: Jessica Hallén
Serie: -
Förlag: Massolit Förlag
Utgivningsår: (original) 2015 (min) 2015
Format: e-bok (epub)
Källa: Rec ex
Utläst: 28 april 2015






Första meningen: Det ligger en hög med kläder vid sidan om rälsen.

Baksidetext
Rachel har inget jobb och ingenstans hon behöver vara. Ändå tar hon tåget samma tid, varje dag. Varje dag ser hon ett ungt par i huset intill spåret. Jason och Jess kallar hon dem. I Rachels ögon är deras liv lika perfekt som hennes en gång var. Men en dag, när hon ser ut genom tågfönstret, upptäcker hon något som skakar om henne. Nu förändras allt.

Några dagar senare vaknar Rachel bakfull, med ångest och minnesluckor. Jess är försvunnen, och Rachel anar att hon har viktig information om vad som hänt. Nu ser hon sin chans att bli delaktig i den värld hon bara betraktat på avstånd. Nu ska hon visa alla att hon är så mycket mer än bara kvinnan på tåget.

Min kommentar
Den här boken la jag för första gången märke till när jag gick igenom vilka böcker som skulle släppas i mars. Av vad jag läste trodde jag att den skulle passa mig väldigt bra. Sedan dök den upp på den ena bokbloggen efter den andra och alla verkade bara tokälska. Vilket fick mig att faktiskt bli mindre sugen på att läsa den, eftersom det alltid är jobbigt att läsa böcker som många läst och lyft till skyarna. Men till slut kunde inte jag heller stå emot.

Något jag inte hade koll på innan jag började läsa var att den är skriven i dagboksform, vilket jag inte är speciellt förtjust i. Jag kommer alltid på mig själv med att bli fundersam över detaljnivån i sådana dagböcker. Finns det verkligen människor som kommer ihåg och antecknar hela konversationer? Det dröjer inte länge innan det blir ännu värre. Det visar sig nämligen vara tre kvinnor som tydligen skrev väldigt detaljerade dagböcker; Rachel (som är kvinnan på tåget), Megan (som egentligen Jess heter) och Anna (som är gift med Rachels ex). Dessvärre är de tre dagböckerna inte i kronologisk ordning sinsemellan, så för det mesta har något i en dagbok inte hänt än i en annan. Nåja, det gick förhållandevis bra att läsa ändå. Och det var intressant att läsa samma sak ur fleras synvinkel.

Det kan ha berott på dagboksformen att jag upplevde början lite seg. Det kan också ha berott på att det var så stora textmassor, men det kanske bara är i e-boken. Kanske beror det också på den tragiska människospillran Rachel. Hon är patetisk och inte ett dugg sympatisk och i början är jag vansinnigt irriterad på henne. Det blir inte bättre när de andra kvinnorna dyker upp. Ingen av dem är trevlig eller lätt att tycka om. Inte männen heller. Rachel lyckas dock vända detta på något sätt och jag börjar bli intresserad av henne och vill veta hur det ska gå. Hon försöker så förtvivlat få ordning på sitt liv och de minnesbilder som dyker upp genom alkoholångorna.

En tredjedel in i boken så har jag ingen aning om vad som har hänt, efter ungefär hälften är jag säker på vem som gjort vad. Men det spelar ingen som helst roll. Paula Hawkins har gjort ett bra jobb med att bygga upp spänningen. Det är ett ganska långsamt tempo, men det är suggestivt och mörkt. Precis som jag gillar det. Jag tycker det känns bra att för en gångs skull läsa en bok där det helt går åt pipan när en privatperson lägger sig i polisens arbete. Å andra sidan kan jag förstå varför Rachel inte ville ha med polisen att göra, så som de behandlade henne. Och för att parafrasera ett känt ordspråk: Bara för att man är paranoid betyder det inte att man inte är förföljd.

Jag ska definitivt hålla utkik efter Paula Hawkins nästa bok, för detta är en väldigt bra debut.

Jag har skrivit om den här boken i En smakebit på søndag.

Boktipsets estimerade betyg var 4,2 (beräknat på 46 betyg).
Goodreads hade den 3,91 i genomsnitt (beräknat på 139 608 betyg).
Jag ger den 4,0.
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Kvinnan på tåget: Lotten, Bloggbohemen och Bokomaten.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

14 kommentarer:

  1. Spännande. Får se om jag kan vänta med att läsa denna tills den blir pocketbok som jag hade tänkt. ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med att vänta på pocket fungerar ibland :)

      Radera
  2. Den låter spännande :-) Jag är faktiskt riktigt sugen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den var lite speciell, jag tror inte jag läst något liknande i alla fall :)

      Radera
  3. Har sett den lite överallt, och att alla gillar den. Men jag är lite som du, jag blir mindre sugen just därför och har bestämt mig för att vänta ett tag innan jag läser den (om jag läser den)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blev helt enkelt för svårt för mig att stå emot, kanske mest för att jag från början, innan alla började skriva om den, ville läsa. Men det är svårt att ge sig på en bok som man har så höga förväntningar på.

      Radera
  4. Jag skrev betyget 4+ på denna också och känner igen mycket av det du skrev, nu lyssnade jag på den istället.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag funderade lite på om den var värd 4,5, men jag tyckte aldrig att det blev en riktig bladvändare :)

      Radera
  5. Jag känner igen mig i mycket av det du skriver! Var skeptisk mot formen morgon/kväll men den funkade faktiskt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vande mig vid dagboksformen, men jag är egentligen inte alls glad i den. Speciellt inte när det är flera dagböcker :)

      Radera
  6. Jag tyckte om skildringen av Rachel, men i övrigt motsvarade den inte riktigt förväntningarna. En bra bok, men jag kan väl inte påstå att jag längtar efter Hawkins nästa bok. Nästa bok läser jag bara om ämnet verkar riktigt intressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillade den suggestiva tonen och de lite udda karaktärerna :)

      Radera
  7. Låter speciell, men jag blir tveksam när du läser att du inte gillar personerna, jag brukar ha svårt för de böckerna...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår vad du menar och jag kände det lite så i början av boken, sedan började jag i alla fall bry mig om Rachel :)

      Radera