torsdag 14 maj 2015

Tisdagsutmaning: En normbrytande utmaning

Den här veckan handlar det om att bryta normer på Kulturkollo.

1. Berätta om någon som vågat eller vågar bryta normer och gränser och som är en förebild för dig. Det kan vara en känd person, eller någon du känner, en verklig person eller en fiktiv karaktär. Det viktigaste är att det är en person som inspirerat dig på något sätt.

2. Berätta om en film eller bok som skulle kunna få titeln "bortom normen". Förklara gärna vad det är som gör boken eller filmen så bra.

Första punkten är lätt. Thomas di Leva är en person som jag kanske inte alltid gillat eller förstått, men jag har alltid beundrat honom för att han står för den han är. Nu på senare år så gäller samma även för Caroline af Ugglas. Två oerhört kreativa människor som inte ens funderar på att ändra sig för att passa andra.

Andra punkten är betydligt svårare. Tydligen är det inte något som jag brukar fundera på när jag läser böcker eller tittar på film. Efter att ha funderat både länge och väl så väljer jag kombinationen bok/film, nämligen Stekta gröna tomater. Den är kanske inte så mycket "bortom normen" nu mer, men den utspelar sig i amerikanska södern på 20-talet. Och då betedde sig minsann inte kvinnor på det viset. Tyvärr saknar filmen en väldigt viktig del av boken, därför väljer jag kombon. I alla fall handlar den om två väldigt starka kvinnor, som hjälper varandra genom allt. Jag mår alltid så otroligt bra efter jag har sett den här filmen och det känns som att jag klarar och vågar vad som helst. Och nu bestämde jag att jag minsann måste se den igen, det behöver jag.

12 kommentarer:

  1. Jag har också alltid tyckt att Tomas Di Leva inte bryr sig om vad andra tycker utan kör sin stil.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag gillar sådana människor. Eller gillar och gillar, jag beundrar och respekterar dem :)

      Radera
  2. Åh! Jag vill också se om Stekta gröna tomater, eller så kanske det är dags att läsa den!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag måste se den snart också, fick den faktiskt i julklapp för något år sedan men har inte sett om den sedan dess :)

      Radera
  3. Caroline af Ugglas är verkligen speciell (och det menar jag positivt).
    Jag minns filmen Stekta gröna tomater. Den var jättebra. Jag skulle gärna se den igen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag gillar egentligen inte Caroline af Ugglas musik, men jag gillar henne :)

      Radera
  4. Ja, Di Leva bryr sig inte direkt om vad andra tycker. Som barn var han en av mina första musikidoler, men idag överväger jag att rensa ut/lägga undan de skivor av honom som jag har...

    Stekta gröna tomater måste jag nog både läsa och se :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har nog egentligen aldrig gillat Di Levas musik, enstaka låtar javisst, men inte generellt, men jag måste ju beundra att han vågar ha sin egen stil :)

      Radera
  5. Gillar det där att man faktiskt kan gilla en personlighet utan att dela deras musiksmak :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är kanske lite konstig, men det är ganska många personer jag beundrar, utan att för den skull hålla med dem i sak :)

      Radera
  6. Ah, en fullständigt ljuvlig bok! Filmen är inte dum den heller, men boken är ljuvlig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag såg filmen först, så jag blev lite överraskad när jag sedan läste boken. Men underbara är de båda två :)

      Radera