"Svarta hunden" av Stephen Booth

Genre: Kriminalroman
Antal sidor: 398
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The black dog
Översättare: Carla Wiberg
Serie: Ben Cooper och Diane Fry 1
Förlag: Minotaur
Utgivningsår: (första) 2000 (min) 2008
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 18 november 2012





Första meningen: Det plötsliga färgskimret sved i den unga kvinnans ögon när hon störtade ut genom köksdörren och mötte solljuset.

Baksidetext
Från en klarblå himmel gassar solen över byn Edendale i Peak District. Men idyllen störs av smattret från en polishelikopter, och på bergssluttningarna pågår ett febrilt sökande efter en försvunnen flicka, den femtonåriga Laura Vernon.

Hennes döda kropp påträffas av en pensionär som är ute med hunden. Gamle Harry förefaller veta mer än han vill yppa. Även den döda flickans far, en framgångsrik affärsman, tycks ha något att dölja.

Polisassistent Ben Cooper, född och uppvuxen i Edendale, har inga problem med att få byborna att prata. Sämre går det för hans nyinflyttade kollega som ska hjälpa honom med utredningen, den tuffa och effektiva Diane Fry.

Under ytan pågår händelser som för den oinvigde kan förefalla betydelselösa, men Cooper börjar förstå att skälet till den tragiska händelsen måste sökas i det förflutna.

Min kommentar
Egentligen vet jag inte varför den här boken hamnade i bokhylla, vad det var som lockade mig. Nu när jag läst den är jag väldigt glad att den bestämde sig för att flytta hem till mig och i stället undrar jag varför den stått oläst så länge.

Det här är alltså första delen om de brittiska poliserna Diane Fry och Ben Cooper. Ben är den infödde landsortspojken som bor ihop med sin bror och svägerska och sin sjuka mor på föräldragården. Han är mjuk och mesig och tror att allt är riktat mot honom personligen. Diane är den nyinflyttade hårda, tuffa tjejen som går över lik för att komma framåt i karriären, vilken är det enda som betyder något för henne. Hon är fruktansvärt osympatisk och Ben är inte heller speciellt lätt att tycka om. Tillsammans blir de en krutdurk som bara väntar på att explodera. Och det gör den. Hela tiden.

På något sätt är det uppfriskande att läsa om poliser som är strax under de 30 och inte gamla, bittra, buttra och vrånga stofiler med alkoholproblem. Det enda jag egentligen har att invända mot den här boken är samspelet mellan Ben och Diane, som känns mycket märkligt och inte speciellt trovärdigt, de har aldrig träffats men de börjar genast avsky varandra och de är väldigt aggressiva. Här blir det många höjda ögonbryn.

Miljöbeskrivningarna är fantastiska och trots att jag aldrig varit i trakten av Peak District så har jag inga som helst problem att se de mjuka, gröna kalkstenskullarna och de mörka, kala sandstensklipporna. Jag vill åka dit och titta själv.

Jag gillar sättet Booth berättar viktiga saker, inte ens vittnesförhör redovisas ord för ord utan informationen liksom värker fram bit för bit. Det är inte så att han fuskar med deckarreglerna, för vi får veta allt vi behöver. Så småningom och i mindre bitar tills allt står fullständigt klart.

Det här gillar jag och det bästa av allt, det finns redan ytterligare elva böcker utgivna i serien.

Boktipsets estimerade betyg var 4.0. Jag ger den 4.5.

Boken är

Tråkig		Fantasirik
Rolig		Klurig
Trovärdig		Förutsägbar
Osannolik		Välskriven
Romantisk		Dåligt språk
Sorglig		För lång
Spännande		För kort

Andra som bloggat om Svarta hunden: The book pond, Bokmoster och Sladdertackan.

Boken kan köpas på AdLibris, Bokia och Bokus.