Bok: Ull av Hugh Howey

Författare: Hugh Howey
Titel: Ull
Genre: Science fiction
Antal sidor: 570
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Wool
Översättare: Patrik Hammarsten
Serie: Silo 1
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2014
Format: Inbunden
Källa: Bokhyllan
Utläst: 21 maj 2023




Första meningen: Barnen lekte medan Holston gick mot sin död; han kunde höra skriken, de där som bara lyckliga barn får ur sig.

Baksidetext
I hundratals år har de sista människorna levt djupt under jorden i en gigantisk siloformad bunker. Ordning upprätthålls genom strikta regler och lagar: varje födelse kräver en död, varje liv kräver ett syfte. De som bryter mot reglerna döms till deportering - och i den giftiga atmosfären utanför silon innebär det döden. När silon förlorar sin sheriff hittar de styrande en osannolik kandidat i Juliette, en mekaniker utan utbildning i lag och ordning. Hon kommer snart att lära sig hur djupt hennes värld, och även hon själv, kan brytas ned. Silon och dess invånare är på väg att få veta vad historierna bara har antytt, och vad de aldrig har vågat viska om. Uppror.

Min kommentar
När vi gjorde en rundresa i norra England 2013 så var det en bok som syntes precis överallt. Jag blev otroligt nyfiken för den verkade vara något för mig. Vad finns att inte gilla med en dystopi, liksom. Året efter så fick jag Ull när jag fyllde år. Jag har ingen aning om varför det har dröjt nio år innan den blev läst, det finns inget alls att skylla på. Förutom kanske det att den här trilogin har råkat ut för det som är så vanligt; resten av serien har inte översatts.

Nu, efter att jag har läst boken så är det något av ett mysterium för mig att förlaget inte tyckte att de skulle satsa på en översättning av de två nästkommande delarna. Detta är helt fantastisk läsning. Fantasieggande, omvälvande och en liten gnutta klaustrofobisk. Den har, av somliga, kallats för den nya Hungergames, men det tycker jag inte alls. Hungergames för vuxna i så fall. För det här är mycket, mycket mörkare. Titeln kan tyckas vara lite märklig och ull figurerar faktiskt, rent bokstavligt i berättelsen, men jag tror mer på att det kommer från uttrycket to pull the wool over someone's eyes.

Miljön är ju onekligen lite speciell och ibland så befinner jag mig rent fysiskt i den där hemska silon. Jag känner lukter och jag kan definitivt höra springet i trappan. För det är ett evigt springande i den evighetslånga trappan. 144 våningar skojar man inte bort. Jag hade lite problem med numreringen på våningarna, för den ökar neråt. 144:e våningen är alltså längst ner och första är högst upp. Silon och våningarnas placering representerar hierarkin, med de "fina" och onyttiga högst upp och de "fula" och nödvändiga längst ner. Det blir väldigt tydligt.

Vi får följa flera olika karaktärer, men de är så olika att det aldrig blir rörigt. Och så många är de faktiskt inte. Motvilliga hjältar är ju lite av en favorit för mig och här hittar jag en. Juliette är dessutom ett perfekt exempel på hur man får till en kvinnlig hjälte. Hon behöver inte bete sig som en (svinig) man. Bara vara en bra människa. Man får information lite i taget, samtidigt som karaktärerna själva får den, och jag gillar det. Att gissa lite. Det är intressant läsning om hur onormala saker till slut blir normala. Helt enkelt för att man inte vet något annat.

Den här boken har väldigt många sidor, men jag vill inte säga att den är för lång. Dock är vissa avsnitt kanske inte helt nödvändiga. Ibland blir det en känsla av upprepning och det är inte utan att det märks att det från början var fem noveller. Man skulle kunna säga att boken låtsas vara en tegelsten, det går rasande fort att läsa den eftersom den är nästan omöjlig att lägga ifrån sig.

Jag blir nästan golvad av Ull och jag funderar till och med på att köpa fortsättningen. På engelska. Och då hör det till saken att jag typ aldrig nöjesläser på engelska. Jag måste ju bara veta hur det slutar. Och hur det egentligen började. Det känns som att det nog kan finnas en del likheter med dagens verklighet där. Mycket spännande läsning om makt och rädslan att förlora den. Vilket ju oftast betyder att man gör just det, förlorar den.

Den här boken har varit med i En smakebit på søndag.

På Goodreads hade den 4,21 i genomsnitt (beräknat på 179 428 betyg).
Jag ger den 5,0.

Boken är

Tråkig		Spännande		Förutsägbar
Bladvändare		Klurig		Läskig
Långsam		Tempofylld		Intetsägande
Detaljrik		Fåordig		Nagelbitare
Mysig		Rå		Sorglig
Måbrabok		Tankeväckande		Rolig
Rörig		Genomtänkt		Mörk

Andra som bloggat om Ull: Bokstapeln, Litteraturkvalster och Boktycke.