lördag 9 april 2016

"Låt de gamla drömmarna dö" av John Ajvide Lindqvist

Författare: John Ajvide Lindqvist
Titel: Låt de gamla drömmarna dö
Genre: Skräck
Antal sidor: 363
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Serie: -
Förlag: Ordfront
Utgivningsår: (original) 2011 (min) 2011
Format: Pocket
Källa: Bokhyllan
Utläst: 29 mars 2016




Baksidetext
Inte minst finns här novellen som gett samlingen dess namn, och som ger svaret på vad som hände Oskar och Eli sedan de stigit av tåget där Låt den rätte komma in slutade.

Vissa av texterna har publicerats tidigare, däribland följetongen Tindalos och långnovellen Ansiktsburk, andra är helt nyskrivna eller har bara framförts på scen.

Min kommentar
Jag har ju som ett eget litet projekt en önskan att ta mig igenom John Ajvide Lindqvists alster, i kronologisk ordning om möjligt. Novellsamlingen Låt de gamla drömmarna dö kom ut 2011 så jag är nästan ifatt nu. Samlingen består inte bara av noveller, utan innehåller också lite blandade texter. En del tidigare publicerade, andra inte.

Alltihop inleds (ja, jag hoppade över förordet och sparade det till sist) med en "utskrift" av hans sommarprogram från 2006. Ett program jag tyvärr missade, det hade varit otroligt intressant att lyssna på det. Att läsa det är väl det näst bästa. Här får man i alla fall vet att John minsann varit både trollkarl och stå-uppare. Det hade jag ingen aning om. Han analyserar också skräckgenren och jag bara älskar hans teori om mallar. Så måste det ju vara.

Novellerna är av ganska skiftande karaktär och förmodligen kan alla hitta något som passar. Min absoluta favorit är novellen som gett namn till samlingen; Låt de gamla drömmarna dö. Tydligen är detta en möjlig fortsättning på Låt den rätte komma in som kom till för att författaren ville förtydliga slutet. En otroligt vacker historia om kärlek blev det och ingen kan väl skriva så vackert som John Ajvide Lindqvist om något som egentligen är hemskt. Till min glädje inser jag att jag tolkat slutet i Låt den rätte komma in ungefär som författaren ville.

Två andra noveller som jag tyckte riktigt mycket om är Tjejen och Ansiktsburk. Tjejen handlar om en kille som träffar en tjej som kanske inte alls är vad hon säger sig vara. Så kort och så ofantligt läskig. Den är bara tio sidor lång och den vibrerar nästan av ren skräck. Ansiktsburk är väldigt meta och visar en fiktiv (hoppas jag) John Ajvide Lindqvist. En väldig ångest sipprar fram ur sidorna.

En del av novellerna förstår jag förmodligen inte, som till exempel Garnet, Män med ögon som blåbär och mjölk och Känner du Rudi Schmerz (båda delarna, men mest den första). Jag kan leva med det och andra förstår dem säkert bättre.

I avdelningen Andra texter så fastnar jag direkt för Mannen utan ansikte. Den är bara runt en sida lång och den är helt fantastisk. En dag på slottet förstår jag däremot inte alls.

Tredje och sista delen är gamla, ratade manus till humorprogrammet Reuter & Skoog. Det är otroligt politiska texter och det funkar inte alltid så bra för mig, men jag kan riktigt höra både Suzanne Reuter och Ulla Skoog i de här sketcherna. Till och med vem som säger vad. Oftast finns det en anledning till att de sketcher som finns med här inte filmades, men Scener från ett nöjesfält är riktigt bra.

I förordet förklarar författaren lite om hur texterna kom till och det är alltid intressant att få en inblick i hur någon med så stor fantasi tänker. Men läs det sist, så du inte får veta för mycket för tidigt.

Boktipsets estimerade betyg var 3,9 och genomsnittet 3,22 (beräknat på 320 betyg).
Goodreads hade den 3,77 i genomsnitt (beräknat på 1 264 betyg).
Jag ger den 3,5 (ett genomsnitt räknat på sammanlagt betyg dividerat med antal noveller därefter avrundat till närmaste "halvtal").
Boken är
TråkigFantasirik
RoligKlurig
TrovärdigFörutsägbar
OsannolikVälskriven
RomantiskDåligt språk
SorgligFör lång
SpännandeFör kort

Andra som bloggat om Låt de gamla drömmarna dö: Eli läser och skriver, Fru E:s böcker och Helenas boksidor.

Boken kan köpas på Adlibris, Bokus och cdon.

12 kommentarer:

  1. Tack för tipset! Har faktiskt helt missat den här boken av honom, men den får jag lägga i stapeln.

    Gillade annars Pappersväggar och det låter ju som att de är av samma stuk. I den fanns också ett par noveller som var fantastiskt bra. Jag imponeras av hur han lyckas göra dem så spännande på så få sidor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag älskar hans novellsamlingar och första delen är samma stuk som Pappersväggar. Sedan kommer ju då lite andra texter också :)

      Tycker det är helt fantastiskt att få ihop en historia på så få sidor. Det måste ju vara betydligt svårare än att ordbajsa i flera hundra sidor :)

      Radera
  2. Har faktiskt aldrig läst något av honom. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han har fått mig att gilla både vampyrer och zombies :)

      Radera
  3. Måste ta och läsa någonting av han!! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det tycker jag. Han skriver väldigt bra :)

      Radera
  4. Jag har läst en novellsamling av honom men jag tror det var Pappersväggar. En del var väldigt bra, andra helt okej. På det hela taget var jag nöjd med boken. Jag kommer läsa den här. Men först ska jag läsa Människohamn och Lilla stjärna (jag försöker också läsa böckerna i ordningsföljd).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Novellsamlingar brukar ju vara lite skiftande, tycker jag. Det blir nog lätt så, men då finns det ju oftast något för alla :) Tjärven står egentligen på tur för mig, men den finns ju bara som ljudbok eller e-bok och egentligen vill jag ju lyssna på den. På biblioteket kan man bara strömma ljudboken och jag har svårt att se mig sitta vid datorn och lyssna...

      Radera
  5. Vill du lyssna på hans sommarpogram så går det att göra på SR play som app eller från hemsidan. Och skriver han inte bra...?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu har jag ju läst hans program, men kanske lyssnar jag också. Tack för tipset! Han är nog min favorit bland svenska skräckförfattare :)

      Radera
  6. Jag som läst nästan allt av författaren har dock missat den här. Men jag håller helt med dig om sättet han skriver på, hur han kan skriva om så hemska saker och ändå få dem så vackra. Ordet jag tänker när jag tänker på Lindqvist är kärlek. Alla hans böcker känns kärleksfulla, trots ( eller tack vare ) hemskheterna de handlar om. Ska låna den här på biblioteket. Tack för tipset. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Va? Hade du missat denna?! Vissa av novellerna är väldigt bra så du måste läsa. Ska bli intressant att höra vad du tycker sedan :)

      Första gången jag blev helt överväldigad var faktiskt i Hanteringen av odöda. Jag gillar inte zombies. Att då få zombies till något vackert måste betraktas som ett hjältedåd :)

      Radera